09 2 / 2013

Frihet är att göra vad man vill. Sålänge man inte kränker någon annans frihet vill säga. Men det är just vad vi fått se män(niskor) göra i torsdagens Uppdrag Granskning som skildrar hur män näthatar kvinnor.
Det finns två aspekter som inte får förbigås i sviterna av programmets kontenta. För det första, mentaliteten att kunna ta sig obegränsade friheter online jämfört med offline. För det andra, hur detta återkommande fenomen om internetmobbning visar på ett samhälle vars värdegrund sakta suddas ut.

I en värld där internets möjligheter till socialisering ökar är det skrämmande att dess användare tycks gå åt det motsatta hållet. I en värld där vi, nämligen fortfarande, skiljer på internet och ”irl” (in real life) är vi inte lika förberedda på att de normer som råder öga mot öga är de normer som kommer att styra vårt beteende på internet.
De senaste veckorna har kantats av hot och mobbning på kanaler som Instagram och Facebook. Men vad är det som händer egentligen? Dessa sociala fora ger var och en möjlighet att publicera material, vi blir alla publicister. Min fråga är hur ett samhälle mår när denna möjlighet att offentliggöra åsikter m.m. leder till att man öppet vill visa sitt hat och förakt för andra människor.

Lättare att offentliggöra hatet
Det är vetenskapligt belagt att rasism och annan fientlighet växer i tider av, t.ex., ekonomisk kris. Internets framväxt som en förlängning av vår tillvaro har kommit parallellt med de senaste årens finanskris. Där Facebook är en utvidgning av det traditionella kaffebordet där åsikter och tanker utbyts är det inte konstigt att samma samtal som förs över en kopp kaffe nu övergår till de sociala medierna. Det är inget politiker eller lagstiftning kan förändra, stävja eller kontrollera. Det är ingen annans ansvar än vårt egna att hålla en anständig ton. 
Det börjar emellertid bli dags att sluta klandra allt från polisen till sociala mediers policychefer för dess påstådda tillkortakommanden och istället ställa oss frågan vad vi kan göra. Allt för få människor förstår idag att internet är ”irl” och därför gäller samma lagar där som på gatan. Det är lika lite godtagbart att sätta upp nedlåtande affischer på människor man hatar som det är att näthata dem på Instagram. Det är på tiden att se över våra värderingar i stort och göra dem en del av 2013:s digitala samhälles värdegrund.

Bättre förståelse för internet
En konkret åtgärd är att använda oss av kunskapen om det digitala beteendet och internets sociala struktur som faktiskt finns här i Sverige. Det finns flera välrenommerade pionjärer som idag har stort anseende i dessa frågor. Vi behöver se mer av dessa specialister ute i skolor, på arbetsplatser och andra offentliga sammanhang.
Ytterligare något som måste göras är att utveckla datorkunskapsämnen i skolan till att inte bara omfatta tekniska, utan även värdefrågor. Och det gäller både emotionella och juridiska. Barn som växer upp och ser oss vuxna förtala, hata och mobba ska inte lära sig tro att vi gör rätt.
Det är också upp till föräldrar, lärare, offenliga människor och andra som på ett eller annat vis har en ledar- eller idolroll att aktivt börja se över sitt egna språk men också lyfta dessa frågor. Alla som idag har en publik har stora möjligheter att påverka samtalstonen och våga vägra hatet.

Just nu trendar ämnet ”nätkärlek” i sociala medier. Detta var en direkt reaktion på Uppdrag Gransknings programm om näthatet. Ett glädjande exempel på hur civilsamhället reagerar mot det egenskapade hatet. Där det finns kraft, finns kraft att skapa något positivt. Vi måste alla vara en del av att göra de positiva krafterna till den viktigaste byggstenen i vårt nya digitala samhälle.
1973 sade John Lennon ”Make love not war”. 40 år senare är det dags att ta med sig det och sprida ut på nätet.